Informationsteknik: Skillnad mellan sidversioner

Från Wikipedia
Innehåll som raderades Innehåll som lades till
m Rullade tillbaka redigeringar av 89.236.24.8 (diskussion) till senaste version av Bengtsson96
Märke: Tillbakarullning
Titore (Diskussion | Bidrag)
m Reverted 1 edit by 59.103.108.10 (talk) to last revision by Kitayama (TwinkleGlobal)
Märke: Gör ogjord
 
(12 mellanliggande sidversioner av 10 användare visas inte)
Rad 1: Rad 1:
{{Ingenjörsutbildningar}}
{{Ingenjörsutbildningar}}


'''Informationsteknik''', '''IT''', är ett samlingsbegrepp för de möjligheter som skapats genom framsteg inom [[datateknik]] och [[telekommunikation]]. IT-utbildning på högskolenivå, oftast till [[systemvetare]], [[civilingenjör|civil-]] eller [[högskoleingenjör]], är numera ett vanligt inslag på [[teknisk högskola|tekniska högskolor]], andra [[högskola|högskolor]] och [[universitet]]. Begreppet etablerades i branschen åren 1992–1994 som en reaktion på nya möjligheter att hantera kommunikation, bilder och ljud med dator. Ett äldre svenskt uttryck för IT är ''[[automatisk databehandling]]'' (ADB).
'''Informationsteknik''', '''IT''', är ett samlingsbegrepp för de möjligheter som skapats genom framsteg inom [[datateknik]] och [[telekommunikation]]. IT-utbildning på högskolenivå, oftast till [[systemvetare]], [[civilingenjör]] eller [[högskoleingenjör]], är numera ett vanligt inslag på [[högskola|högskolor]] och [[universitet]]. Begreppet etablerades i branschen åren 1992–1994 som en reaktion på nya möjligheter att hantera kommunikation, bilder och ljud med dator. Ett äldre svenskt uttryck för IT är ''[[automatisk databehandling]]'' (ADB).


== Informations- och kommunikationsteknik ==
== Informations- och kommunikationsteknik ==
'''Informations- och kommunikationsteknik''' ''(IKT)''<ref>[http://www.ne.se/datorstödd-undervisning? "Datorstödd undervisning".] NE.se. Läst 29 oktober 2012.</ref> ([[engelska|eng.]] ''Information and Communication Technology'', ICT), är den del av [[IT]] som bygger på kommunikation mellan människor. Det finns IKT-avdelningar på många högskolor som ger mer specifikt IT-stöd än vad IT-avdelningen normalt levererar.<ref>[http://www.student.umu.se/cas-och-anvandarkonto/ "Om IKT- och IT-tjänster för studenter".] Umu.se. Läst 11 mars 2013.</ref><ref>[http://www.du.se/sv/NGL/NGL-centrum/Om-verksamheten/ "Om verksamheten".] {{Wayback|url=http://www.du.se/sv/NGL/NGL-centrum/Om-verksamheten/ |date=20140421164424 }} DU.se. Läst 11 mars 2013.</ref><ref>[http://www.isd.su.se/medarbetare/rutiner-riktlinjer/service/it-telefonisupport-1.50153 "IT- & telefonisupport".] SU.se. Läst 11 mars 2013.</ref> [[Distansutbildning]]ar bygger mycket på användandet av IKT.
'''Informations- och kommunikationsteknik''' ''(IKT)''<ref>[http://www.ne.se/datorstödd-undervisning? "Datorstödd undervisning".] NE.se. Läst 29 oktober 2012.</ref> ([[engelska|eng.]] ''Information and Communication Technology'', ICT), är den del av [[IT]] som bygger på kommunikation mellan människor. Det finns IKT-avdelningar på många högskolor som ger mer specifikt IT-stöd än vad IT-avdelningen normalt levererar.<ref>[http://www.student.umu.se/cas-och-anvandarkonto/ "Om IKT- och IT-tjänster för studenter".] Umu.se. Läst 11 mars 2013.</ref><ref>[http://www.du.se/sv/NGL/NGL-centrum/Om-verksamheten/ "Om verksamheten".] {{Wayback|url=http://www.du.se/sv/NGL/NGL-centrum/Om-verksamheten/ |date=20140421164424 }} DU.se. Läst 11 mars 2013.</ref><ref>[http://www.isd.su.se/medarbetare/rutiner-riktlinjer/service/it-telefonisupport-1.50153 "IT- & telefonisupport".] {{Wayback|url=http://www.isd.su.se/medarbetare/rutiner-riktlinjer/service/it-telefonisupport-1.50153 |date=20121114053238 }} SU.se. Läst 11 mars 2013.</ref> [[Distansutbildning]]ar bygger mycket på användandet av IKT.


I vissa kommuner har man också börjat anställa IKT-pedagoger som arbetar med att stödja lärarna att få in arbetet med IKT mer på skolorna.
I vissa kommuner har man också börjat anställa IKT-pedagoger som arbetar med att stödja lärarna att få in arbetet med IKT mer på skolorna.


IKT-forskningen, och utveckling av såväl IKT-relaterad hårdvara, mjukvara som tjänster, har blivit allt mer angeläget i takt med att samhälle och näringsliv digitaliseras. Frågor som t.ex. ökad nätkapacitet, öppna data och integritet följer i digitaliseringens spår.<ref>{{Webbref |url=http://www.bredbandsforum.se/Global/Bilder/Bredbandsforums%20Praktikfallsgrupp%20%E2%80%93%20Slutrapport%202016-02-18.pdf |titel=Omsorg genom bredband – digitalisering i praktiken |hämtdatum=16 september 2017 |efternamn=Fransson |förnamn=Anne-Marie |efternamn2=Ståhl |förnamn2=Anne Mousa |efternamn3=Jönsson |förnamn3=Camilla |efternamn4=Elmehagen |förnamn4=Christian |efternamn5=Hagman |förnamn5=Göran |efternamn6=Reinius |förnamn6=Joakim |efternamn7=Frisell |förnamn7=Kajsa |efternamn8=Lundberg |förnamn8=Lars |efternamn9=Hedin |förnamn9=Madeleine |datum=18 februari 2016 |format=PDF |utgivare=Bredbandsforum |sid=21, 30}}</ref>
IKT-forskningen, och utveckling av såväl IKT-relaterad hårdvara, mjukvara som tjänster, har blivit allt mer angeläget i takt med att samhälle och näringsliv digitaliseras. Frågor som t.ex. ökad nätkapacitet, öppna data och integritet följer i digitaliseringens spår.<ref>{{Webbref |url=http://www.bredbandsforum.se/Global/Bilder/Bredbandsforums%20Praktikfallsgrupp%20%E2%80%93%20Slutrapport%202016-02-18.pdf |titel=Omsorg genom bredband – digitalisering i praktiken |hämtdatum=16 september 2017 |efternamn=Fransson |förnamn=Anne-Marie |efternamn2=Ståhl |förnamn2=Anne Mousa |efternamn3=Jönsson |förnamn3=Camilla |efternamn4=Elmehagen |förnamn4=Christian |efternamn5=Hagman |förnamn5=Göran |efternamn6=Reinius |förnamn6=Joakim |efternamn7=Frisell |förnamn7=Kajsa |efternamn8=Lundberg |förnamn8=Lars |efternamn9=Hedin |förnamn9=Madeleine |datum=18 februari 2016 |format=PDF |utgivare=Bredbandsforum |sid=21, 30 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20160913152029/http://bredbandsforum.se/Global/Bilder/Bredbandsforums%20Praktikfallsgrupp%20%e2%80%93%20Slutrapport%202016-02-18.pdf |arkivdatum=13 september 2016 }}</ref>


== Exempel på informationsteknik ==
== Exempel på informationsteknik ==

Nuvarande version från 19 april 2023 kl. 01.44

Ingenjörsutbildningar

Program

Teknolog | Teknisk högskola | Sveriges Ingenjörer

Informationsteknik, IT, är ett samlingsbegrepp för de möjligheter som skapats genom framsteg inom datateknik och telekommunikation. IT-utbildning på högskolenivå, oftast till systemvetare, civilingenjör eller högskoleingenjör, är numera ett vanligt inslag på högskolor och universitet. Begreppet etablerades i branschen åren 1992–1994 som en reaktion på nya möjligheter att hantera kommunikation, bilder och ljud med dator. Ett äldre svenskt uttryck för IT är automatisk databehandling (ADB).

Informations- och kommunikationsteknik[redigera | redigera wikitext]

Informations- och kommunikationsteknik (IKT)[1] (eng. Information and Communication Technology, ICT), är den del av IT som bygger på kommunikation mellan människor. Det finns IKT-avdelningar på många högskolor som ger mer specifikt IT-stöd än vad IT-avdelningen normalt levererar.[2][3][4] Distansutbildningar bygger mycket på användandet av IKT.

I vissa kommuner har man också börjat anställa IKT-pedagoger som arbetar med att stödja lärarna att få in arbetet med IKT mer på skolorna.

IKT-forskningen, och utveckling av såväl IKT-relaterad hårdvara, mjukvara som tjänster, har blivit allt mer angeläget i takt med att samhälle och näringsliv digitaliseras. Frågor som t.ex. ökad nätkapacitet, öppna data och integritet följer i digitaliseringens spår.[5]

Exempel på informationsteknik[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ "Datorstödd undervisning". NE.se. Läst 29 oktober 2012.
  2. ^ "Om IKT- och IT-tjänster för studenter". Umu.se. Läst 11 mars 2013.
  3. ^ "Om verksamheten". Arkiverad 21 april 2014 hämtat från the Wayback Machine. DU.se. Läst 11 mars 2013.
  4. ^ "IT- & telefonisupport". Arkiverad 14 november 2012 hämtat från the Wayback Machine. SU.se. Läst 11 mars 2013.
  5. ^ Fransson, Anne-Marie; Ståhl, Anne Mousa; Jönsson, Camilla; Elmehagen, Christian; Hagman, Göran; Reinius, Joakim; Frisell, Kajsa; Lundberg, Lars; et al. (18 februari 2016). ”Omsorg genom bredband – digitalisering i praktiken” (PDF). Bredbandsforum. sid. 21, 30. Arkiverad från originalet den 13 september 2016. https://web.archive.org/web/20160913152029/http://bredbandsforum.se/Global/Bilder/Bredbandsforums%20Praktikfallsgrupp%20%e2%80%93%20Slutrapport%202016-02-18.pdf. Läst 16 september 2017. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]