2009-03-30 | Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, fälls för olaglig könsdiskriminering sedan män fått upp till 38 gånger så stor chans som kvinnor att få en plats på veterinärutbildningen. De 44 kvinnor som har drivit fallet får skadestånd på vardera 35 000 kronor. Detta är innebörden av Uppsala tingsrätts dom som meddelades i dag.
- Det är en upprättelse för de kvinnor som har drivit fallet och en viktig framgång för principen om att alla ska behandlas lika. Nu står det klart att det inte är tillåtet att diskriminera hur som helst bara för att uppnå en viss könsfördelning, säger Gunnar Strömmer vid Centrum för rättvisa som är kvinnornas ombud tillsammans med Clarence Crafoord.
I juli 2008 stämde 44 kvinnor SLU i landets första grupptalan om diskriminering. Kvinnorna begärde skadestånd sedan män vid antagningen till veterinärutbildningen 2006 och 2007 i ett så kallat ”viktat lotteri” har getts upp till 38 gånger så stor chans som kvinnor med lika bra meriter att få en plats. Samtliga 44 kvinnor sökte veterinärutbildningen med högsta betyg från folkhögskola. Men som ett resultat av det viktade lotteriet antogs enbart män i den urvalsgruppen.
Bakgrunden till fallet är att fler kvinnor än män läser till veterinär, och att det på senare år har slagit igenom i veterinäryrket. Veterinär är traditionellt ett mansdominerat yrke – sedan några år är kvinnorna i majoritet.
Strukturell diskriminering mot kvinnor
Uppsala tingsrätt slår fast att redan det faktum att kvinnorna haft mindre chans att antas än männen innebar en diskriminering. Tingsrätten konstaterar vidare att ”genom den viktade lottningen har SLU infört vad som närmast kan liknas vid en strukturell diskriminering riktad mot kvinnor”. I praktiken, menar tingsrätten, har den viktade lottningen inneburit att platserna i folkhögskolekvoten helt förbehållits män.
Vidare har förfarandet haft mycket liten inverkan på jämställdheten såväl inom utbildningen som på arbetsmarknaden. Detta samtidigt som konsekvenserna har blivit allvarliga för de diskriminerade kvinnorna. Därför konstaterar tingsrätten att den positiva särbehandlingen i SLU-fallet inte varit tillåten enligt EG-rätten och diskrimineringsförbudet i likabehandlingslagen.
Under senare år har flera domar, bland annat från Högsta domstolen, slagit fast att det är olagligt att vika utbildningsplatser åt sökande utifrån etnisk bakgrund eller kön om man samtidigt nekar plats åt sökande med bättre meriter. Genom dagens dom har det för första gången klargjorts av en svensk domstol vad som gäller när de som gynnas respektive missgynnas har lika meriter.
Högskolor måste sluta diskriminera
Innebörden av tingsrättens dom är att högskolorna måste sluta med att använda ”underrepresenterat kön” som skiljekriterium – då slipper tusentals unga liknande diskriminering i framtiden.
Vidare visar en granskning från Centrum för rättvisa att under åren 2006-2008 förekom cirka 8 000 liknande fall av diskriminering i högskolan – i 94 procent av fallen är det kvinnor som drabbats. De har sannolikt rätt till skadestånd efter dagens dom.
- Fallet visar att kön och andra faktorer som man inte kan påverka inte bör spela någon roll för vem som får en utbildningsplats. Det vore mer rättvist att väga in andra sakliga meriter, eller att låta intervjuer och skriftliga prov fälla avgörandet, avslutar Gunnar Strömmer.
Presskontakt: Lina Albihn, mobil 0733-74 46 96
