Diskussion:Elisabeth Hesselblad

Ett helgon?

Är Elisabeth Hasselblad ett helgon?/Pralin 25 mars 2006 kl.12.26 (CET)

Nej, inte än. Hon är saligförklarad, se Kanonisering#Fjärde steget: Beatifikation (saligförklaring). torvindus 25 mars 2006 kl.12.48 (CET)

Elisabeth Hesselblad lades nyss till i kategorin Katolska helgon, finns det någon källa till att hon nu kanoniserats och inte bara saligförklarats? / Elinnea (diskussion) 3 april 2014 kl. 18.01 (CEST)

I vissa sammanhang räknas även beatificerade till helgonen. Tostarpadius (diskussion) 16 december 2015 kl. 18.56 (CET)

Du skulle inte vilja vara vänlig att klargöra? Om du ser diskussionen nedan, under Helgonförklarad, så förstår du kanske. / Ternarius_D 16 december 2015 kl. 22.14 (CET)

Beatificering är ett steg på vägen till kanonisering. Man upphöjs till altarets ära och vördas lokalt som helgon, exempelvis i ett visst land och/eller en viss orden. Tostarpadius (diskussion) 17 december 2015 kl. 00.07 (CET)

Jo, så mycket vet jag redan. Men saligförklarad har hon varit länge. Frågan är, om vi redan nu kan betrakta henne som ett helgon, d.v.s. kalla henne Sankta Elisabeth, eller om vi bör vänta till den formella helgonförklaringen, som väl bör ske någon gång nästa år. / Ternarius_D 17 december 2015 kl. 00.19 (CET)

Vi bör inte kalla henne "Sankta" före kanoniseringen. Det är däremot vanligt att beatificerade personer kategoriseras som helgon här och det kan inte betraktas som felaktigt. Tostarpadius (diskussion) 17 december 2015 kl. 00.23 (CET)

Då förstår jag. Jag tackar för snabbt svar. Jag har ogjort min tidigare ändring i Lista över helgon. / Ternarius_D 17 december 2015 kl. 00.30 (CET)

I Vatikanstaten?

Jag kan inte se att hon bodde i Vatikanstaten. Däremot är det väøkänt att hon bodde hon i Rom. Roufu (diskussion) 17 juli 2014 kl. 13.38 (CEST)

1930 köpte hon St Birgittas hus vid Piazza Farnese, som ligger i centrala Rom. Jag vet inte om det hör till Vatikanstatens territorium. Svenska Kyrkan och Svenska staten motsatte sig detta köp och ville stoppa det. Kyrkan för att man var orolig att den katolska läran skulle spridas och Svenska Staten ville tydligen köpa byggnaden för att där grunda ett "Svenskt institut". Elisabeth Hesselblad fick dock köpa fastigheten, troligen tillsammans med sina "systrar". Hon begravdes där. I fastigheten finns förutom Birgitta-systrarnas privata bostäder, också en hotellverksamhet och ett kapell. Det vore kanske trevligt att ha med en bild på detta hus i denna artikel? --IP7869 (diskussion) 17 december 2015 kl. 08.12 (CET)

Helgonförklarad

I artikeln står nu att hon har helgonförklarats. Är det inte formellt fel? Det påven gjort är att ha utfärdat ett dekret om helgonförklaring. Själva helgonförklaringen har inte skett än; enligt engelskspråkiga Wikipedia skall det ske någon gång under 2016 (tyvärr har man inte angett någon källa). / Ternarius_D 16 december 2015 kl. 11.37 (CET)

Stämmer. Helgonförklaring sker snart. Sannolikt nästa år. AxelWN (diskussion) 16 december 2015 kl. 14.39 (CET)

Nu är datumet klart. Helgonförklaring sker 5 juni 2016. http://sv.radiovaticana.va/news/2016/03/15/saliga_maria_elisabeth_hesselblad_helgonf%C3%B6rklaras_den_5_juni/1215577

"Sveriges andra helgon"

För att stämma i bäcken, så är inte Elisabeth Hesselblad Sveriges andra helgon (då räknas heliga Birgitta som första). Vi har bl.a. Erik den helige, Nils Hermansson, Ingegerd Olofsdotter, sankt Botvid och sankt Eskil. Dessutom är inte helgonförklaringen stipulerande för helgonskap; egenskapen att vara helgon uppkommer inte genom promulgationen, påven bestämmer inte att från och med nu är någon helgon.Klementin (diskussion) 17 december 2015 kl. 09.49 (CET) ... helgonförklaringen är ett erkännande av (den upplevda) egenskapen som personen redan har.Klementin (diskussion) 17 december 2015 kl. 09.54 (CET)

Hon blir den andra svenska vars egenskap av helgon bekräftats av en påve genom en fullbordad kanoniseringsprocess (Birgitta kanoniserades för övrigt tre gånger, så det blir det fjärde tillfället vid vilket en "helgonförklaring" äger rum). Tostarpadius (diskussion) 17 december 2015 kl. 15.23 (CET)

Massor av kända, erkända helgon har inte kanoniserats eftersom deras helgonskap redan var etablerat faktum när man började kanonisera på 1600-talet - innan dess var det mera oregelmässigt. Varken sankt Göran, Katarina av Alexandria, sankta Lucia, eller sankt Nikolaus är kanoniserade, och deras helgonskap ifrågasätts inte..Klementin (diskussion) 17 december 2015 kl. 15.32 (CET)

Det var trots allt på 1100-talet som kanonisationerna satte igång. Erik den helige är på gränsen. Den danske hertigen Knut Lavard blev helgonförklarad av påven 1169, lokalt manifesterat i Ringsted 1170. Helt slog monopolet dock inte igenom, men för flera svenskar påbörjades en process under medeltiden. Allt detta avbröts dock genom reformationen. Varför ingen av dem avslutades av Johannes Paulus II inför Sverigebesöket 1989 har alltid varit en gåta för mig. Tostarpadius (diskussion) 17 december 2015 kl. 15.38 (CET)

Catholic encyclopedia skriver: Urban VIII published, in 1634, a Bull which put an end to all discussion by reserving to the Holy See exclusively not only its immemorial right of canonization, but also that of beatification. De tar upp det i ljuset av lokal kontrauniversell vördnad av helgon. Jag syftade på praxis betydelse gentemot formella beslut.Klementin (diskussion) 17 december 2015 kl. 16.03 (CET) ... det som här kallas prekongregation.Klementin (diskussion) 17 december 2015 kl. 16.05 (CET)

Ja, det syftar ju på beatificeringarnas definitiva centralisering. Tostarpadius (diskussion) 17 december 2015 kl. 21.41 (CET)

Nej av sammanhanget framgår att det uppstod lokala kulter av lokalhelgon, och att påvemakten länge förgäves försökte etablera en ensamrätt att kanonisera. Innan 1600-talet kunde biskopar och andra "kanonisera". Kanoniseringsprocessen som vi känner den idag uppkom under modern tid.Klementin (diskussion) 18 december 2015 kl. 19.51 (CET)

Lokala kulter motsvarar beatificering. Kanonisering handlar om hela kyrkan. Tostarpadius (diskussion) 18 december 2015 kl. 23.05 (CET)

Jag skrev kanonisering inom citationstecken, eftersom frågan inte handlar om förfarandena vid kanonisering utan om huruvida det finns fler än två svenska helgon. Hagiografierna av dem ovan som bara blivit beatificerade benämner dem som "sankt". Se bara artikeln om Erik den helige som aldrig formellt kanoniserats. Det är där heller inte fråga om en lokal kult, kulten spreds till kontinenten.Klementin (diskussion) 19 december 2015 kl. 08.50 (CET)

... eller artikeln om Nils Hermansson. Som sagt, med den ontologi som ligger bakom den kanoniska rätten, blir inte någon helgon genom kanonisering, och Katolska kyrkan erkänner att det finns fler helgon än dem som ännu uppnått formellt erkännande. Detta var exv utgångspunkten för bollandisterna som ägnade sig åt att söka dokument om bortglömda helgon som alltså aldrig blivit föremål för utredning om helgonskap. Kyrkan vill förstås känna till alla helgon, däremot, och utreda om någon som har en kult verkligen är helgon och inte en bluff.Klementin (diskussion) 19 december 2015 kl. 08.57 (CET)

Allt detta är vi helt överens om. Den helige Nils av Linköping var dock "beatificerad", av en påve som aldrig lär erkännas som helgon. Kanoniseringar räknas till ofelbarhetens område, men det betyder ju inte att biskopen av Rom gör anspråk på att utropa vissa till helgon och sedan måste Gud Fader själv rätta sig efter detta, utan innebörden är att processen har varit så noggrann att man kunnat konstatera att det finns en gudomlig "helgonförklaring" som den Helige Fadern bekräftar genom sitt beslut. Tostarpadius (diskussion) 19 december 2015 kl. 10.14 (CET)

Kan man skilja på 'kanonisering' som ett allvarligt menat (helgon)förslag att en person alls ska utredas för en 'beatificering' = helgonförklaring av Påven för den katolska kyrkan? Då är väl antalet mycket begränsat. Det finns säkert helgon inom andra kristna kyrkor, men för svensk/skadninavisk del så är det väl de romersk-katolska som räknas? Trots att katolska läran förbjöds (eller näst intill förbjöds) så behölls ju "lokala" helgon som Sankt Sigfrid i Småland. Men han var ju inte svensk utan kom vandrande till Sverige från kontinenten. Så kanske är Elisabeth trots allt den andra svensk som kommer att bli "beatificerad"?--IP7869 (diskussion) 19 december 2015 kl. 17.48 (CET)

Beatificerad är hon redan. Hon kommer att bli den andra svensk(a) som kanoniseras av en påve. Tostarpadius (diskussion) 20 december 2015 kl. 01.41 (CET)

Varför helgon?

Det krävs väl flera olika uppenbarelser eller under för att någon skall bli helgon? Vad finns det för vittnesmål om det?--Gunneby (diskussion) 31 december 2015 kl. 12.46 (CET)

Jag hittade detta. Det krävs två olika mirakel för att bli helgon. Expressen " I Elisabeth Hesselblads fall gäller det en cancersjuk pojke på Kuba och en rullstolsburen kvinna i Mexiko, som båda tillfrisknade sedan anhöriga bett till Elisabeth." Kan någon hitta bättre info som vi kan lägga in i artikeln?

Frågeställningen bygger på en missuppfattning. Man blir inte helgon genom kanoniseringen (se ovan), man blir heller inte helgon genom att utverka mirakler, detta är tecken, inte egenskaper. Däremot krävs - bland annat- x antal omvittnade mirakler för att någon ska accepteras vara helgon av Kongregationen för helgonförklaringsprocesser och därefter kunna kanoniseras. Det är inte så att påven ställer villkor på helgonliknande personer.Klementin (diskussion) 31 december 2015 kl. 13.55 (CET)

Helgonskap är ett intrinsikalt värde, inte åthävor.Klementin (diskussion) 31 december 2015 kl. 13.58 (CET)