WebDAV

WebDAV (förkortning av web-based distributed authoring and versioning) är ett nätverksprotokoll för att överföra filer. En fördel är att detta protokoll använder portar som generellt sett inte spärras av brandväggar.^[1] Ett syfte med WebDAV var att låta användare redigera filer direkt på en HTTP-server, och på så sätt göra webben till en samarbetsyta istället för en läsyta.^[2]

Protokollet definierades i RFC 4918 av en arbetsgrupp inom Internet Engineering Task Force.^[3]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

^ Kimball, John (21 december 2018). ”WebDAV Guide: What Is it? And the Best WebDAV Alternatives : Updated 2022!” (på amerikansk engelska). Comparitech. https://www.comparitech.com/net-admin/webdav/. Läst 13 december 2022.
^ Whitehead, E. James (1999). Susanne Bødker, Morten Kyng, Kjeld Schmidt. red (på engelska). WebDAV. Springer Netherlands. sid. 291–310. doi:10.1007/978-94-011-4441-4_16. ISBN 978-94-011-4441-4. https://doi.org/10.1007/978-94-011-4441-4_16. Läst 15 december 2022
^ Wiggins, Whitehead; M., E. J. (1998). ”WebDAV: IEFT standard for collaborative authoring on the Web”. IEEE Internet Computing (2) (5): sid. 34–40. doi:10.1109/4236.722228. https://ieeexplore.ieee.org/document/722228. Läst 15 december 2022.

[1] Kimball, John (21 december 2018). ”WebDAV Guide: What Is it? And the Best WebDAV Alternatives : Updated 2022!” (på amerikansk engelska). Comparitech. https://www.comparitech.com/net-admin/webdav/. Läst 13 december 2022.

[2] Whitehead, E. James (1999). Susanne Bødker, Morten Kyng, Kjeld Schmidt. red (på engelska). WebDAV. Springer Netherlands. sid. 291–310. doi:10.1007/978-94-011-4441-4_16. ISBN 978-94-011-4441-4. https://doi.org/10.1007/978-94-011-4441-4_16. Läst 15 december 2022

[3] Wiggins, Whitehead; M., E. J. (1998). ”WebDAV: IEFT standard for collaborative authoring on the Web”. IEEE Internet Computing (2) (5): sid. 34–40. doi:10.1109/4236.722228. https://ieeexplore.ieee.org/document/722228. Läst 15 december 2022.

[1]

[2]

[3]